Tove Styrke Bloggen

Still crazy after all these years

I love you Tove Styrke – too much

Kan man verkligen gilla Tove Styrke för mycket? Om man har en idol som man gillar ”för mycket” kan man få kritik. Detta är inget nytt. Att gilla musik och ha idoler har ofta varit farligt. Alice Babs var farlig, Elvis var ännu farligare men allra farligast var The Beatles.

Vad man frågar sig är förstås: Hur skulle kärlek kunna vara farlig? Och spelar det någon roll om man älskar sin partner, sina barn, sin hund eller sin idol? Eller sin bil eller utegrill, för den delen? Folk älskar ju olika saker.

Den enklaste förklaringen är att den som är annorlunda alltid väcker irritation. Ju mer olik mig själv någon är, desto mer irriterande är vederbörande. Om jag själv inte älskar X, så ska ingen annan heller få göra det. Kanske finns det även en avundsjuka över att andra hittat något som jag själv saknar, något som ger deras liv innehåll.

En annan förklaring är att många blir irriterade av sådant de inte förstår. Att andra kallar sin idol gudomlig, utomjordisk eller bäst i universum kan vara svårt att förstå och därmed irriterande.

Att gilla någon eller något lite lagom kan vara okej.  Den som gillar Tove Styrke eller någon annan idol för mycket kan däremot stämplas som groupie, stalker, besatt eller något annat nedsättande.

Kanske för att den enda kärleken som är helt okej i vår tid är kärleken man känner till sig själv och sina projekt. Vi har nog aldrig levt i en så egoistisk och egofixerad tid som just nu. Förr var det viktigaste att ingå i en grupp, nu är den egna storheten och det personliga varumärket viktigast.

På gott och ont. Vem som helst kan (i princip) bli vad som helst idag. Förr var ens liv till stor del förutbestämt när man föddes, även om en del lämnade hemlandet och sökte lyckan i Amerika. Och några vanliga arbetarkillar från Liverpool lyckades faktiskt bli världens mest kända personer.

Dagens musikhistoria

Att idolerna var så farliga förr berodde nog mest på det som kallades dansbane-eländet. Präster och frikyrkliga brukade sammanfatta Synden som de tre f-orden: Flaskan, Flickan och Filmen. Men allra syndigast var dansbanan. Där träffades ungdomar, där drack man sprit, flirtade och dansade. I värsta fall ledde kvällen på dansbanan till sex, slagsmål och annan synd.

Min farfar frågade sin konfirmationspräst om det var synd att dansa. Då sade prästen: Om man inte kan göra en sak och tänka på Gud samtidigt, så är det synd. Och man kan inte dansa och tänka på Gud Samtidigt.

Då sade min farfar: -I så fall är det synd att gå på utedasset. -Varför det? -Man kan väl inte sitta på utedasset och tänka på Gud samtidigt!

Ännu i början på 1960-talet, så fanns det frikyrkliga föräldrar som rev ner sina barns Beatles-bilder från väggen och förbjöd dem att se pop-programmet Drop In på teve. Men då hade kyrkans och religionens makt i samhället redan nästan försvunnit. De som ogillade The Beatles klagade mest på deras långa hår och den högljudda musiken, inte på att de var hedniska avgudar. (Ordet idol betyder just avgud.)

Många år senare startade Carola och hennes kristna polare ett center för ungdomar och hemlösa i Stockholm City. Där fanns det bland annat danskurser. Någon frågade om det inte var synd att dansa, men fick svaret: -Nej, det står i Bibeln att man ska ”dansa inför Gud”, så då kan det inte vara fel att dansa.

En gång predikade en präst om hur fel det var att ha idoler. Sedan övergick han till att berätta om missionären Livingstone och avslutade med: Han är min idol.

Så jag tror att man egentligen aldrig tyckte illa om idoler för att folk hade dem till avgudar. Snarare har man alltid, precis som nu, retat sig på folk som är annorlunda och på sådant man själv inte kan förstå. Sedan spelar det nog ingen större roll om idolen heter Lilian Gish, John  Lennon eller Tove Styrke.

Den förtrollande Tove Styrke

Varför får vissa idoler hängivna fans, som ger sina idoler övermänskliga egenskaper? Fansen skulle kort och gott svara: -För att idolen har övermänskliga egenskaper. (Så det är ingen större idé att fråga dem.)

Att en idol som Darin får unga flickor att bli sanslöst förälskade kan många acceptera. Det var ju samma sak med The Beatles, Elvis och de idag glömda flickfavoriterna Tommy Steele, Fabian, Frankie Avalon, Mark Bolan, Donny Osmond och många andra.

Men en idol som är lika förtrollande för mormor, pappa och Lille Kalle? Då kan man inte bortförklara kärleken som pubertal förälskelse.

Bevisligen kan vissa idoler förtrolla smarta och medvetna personer i olika åldrar. Vad som skapar denna magi kan man inte exakt  peka ut. Och vore det så enkelt skulle det knappast finnas någon magi där.

Trollkraften har kallats star quality, scennärvaro, karisma, utstrålning och ”det”. Alla dessa egenskaper har använts för att beskriva Tove Styrke sedan hon började synas i media. Idag räcker det inte med att sjunga bra. För att sticka ut och märkas måste en artist ha något mer – och Tove verkar ha detta. Därför är det så kul att få vara med från början och följa hennes karriär. Vem vet hur stor hon kan bli?

Tove Styrke är ingen stor stjärna ännu. Hon är bara en 17-åring som varit med i en talangjakt på teve. Hennes framträdanden var ojämna och ibland var hon själv missnöjd med sina insatser.

Just därför blir hon dubbelt så förtrollande. Om Tove Östman Styrke är så här bra redan nu, hur bra kommer hon då inte att bli i framtiden!

Till senaste inlägget

10 januari 2010 - Posted by | Tove Styrke | , ,

5 kommentarer »

  1. ja du Tove, vad ska man seja? DU KOMMER ATT BLI GETTE STOR! Tror du att jag kan bli stor stjärna tove? Jag har sjungt sedan jag började prata. har du det? Jag skulle gärna vela träffa dig! puss från sofia. ps jag bor nära umeå super nära.

    Kommentar av sofia | 11 januari 2010 | Svara

  2. Jag gillade vad Joey Tempest sa: ”Ja, du är lite full i fan asså, det ser man.”🙂

    Kommentar av plingplong | 10 januari 2010 | Svara

  3. Jag har inte sett Ulf Ekbergs uttalande om Tove tidigare; ”Imponerande”, ”intressant”, ”chockerande”, ”aldrig sett något liknande”,”potentioal” m.m., det är inte fy skam. Kul då kanskejag inte är helt ”too much”.😉 Tack Tomas!

    Kommentar av Christer | 10 januari 2010 | Svara

    • Han kan ju inte vara den enda i branschen som tycker så där heller. Om alla andra är lika knäckt av henne och berömmer så där, så är det ju också otroligt att hon själv håller sig så cool som hon gör, hehe.

      Kommentar av Tomas | 10 januari 2010 | Svara

  4. Det är nog mer accepterat att se upp till någon i USA, till exempel. Här styr Jante fortfarande, det får inte gå för bra för någon, då måste dom plockas ner på jorden. I USA är det helt OK att ösa beröm över någon som är duktig.

    Att det inte räcker med att sjunga bra, att man måste ha något mer, framgår bra tycker jag i klippet med Ulf Ekberg från Ace of Base. På frågan vem han vill samarbeta med svarar han Tove. ”Jag har aldrig sett någonting liknande i det här landet”. Sedan säger han att det finns vissa röster han skulle kunna jobba med, Reza, Mariette, Erik. Så Tove har tydligen potential att vara medlem i Ace of Base, medan de andras röster kan användas vid sångpålägg etc.

    Nej, ingen stor stjärna ännu. Vi får se hur det går. Musikskribenten Jan Gradvall sade att Idol är ”som en fotbollsmatch där man under hela tävlingssäsongen enbart tävlar i straffsparkar. –Vinnarna blir sedan helt chockade när de släpps ut på plan och även förväntas ha en egen blick för spelet.”

    http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/vinnare-utan-idolgaranti_670989.svd

    Kommentar av Tomas | 10 januari 2010 | Svara


Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s