Tove Styrke Bloggen

Still crazy after all these years

Tove Styrke i ”Det här är inte fanfiction!”

Den fula ankungen (innan den blev en svan)

Jag skriver inte fanfiction om Tove Styrke. Men om jag gjorde det skulle den låta ungefär så här:

Tove Styrke (TS): Vars ska vi fara?
Toves Pappa: (TP) Vi ska fara till Sahara!
TS: Det här är inte fanfiction. Du behöver inte lägga in gamla vitsar i varje replik.
TP: Mina skämt är väl inte gamla, då ska du höra Magnus Ugglas.
TS: Hur vet du att hans är äldre?
TP: För han har läst dom på en runsten.
TS: Som sagt var, det här är inte fanfiction…
TP: Klaga inte på mina skämt för då blir det ingen skjuts. Då får du gå.
TS: Jaså? Jag trodde jag skulle gå miste om arvet.

TP: Vad ska du ha på dig, förresten? När vi ska hum-hum alltså?
TS: Har du sett min illaluktande hammarbyhalsduk någonstans?
TP: Nej.
TS: Bra.
TP: Men allvarligt, vad ska du ha på dig på det här viktiga mötet?
TS: Långkalsonger. Så man inte fryser.
TP: Något mer?
TS: Solbrillor. För min framtid är ljus.
TP: Långkalsonger och solbrillor? Ja då är succén given.
TS: Pappa, tror du det går bra med du-vet-vad?
TP: Tyst dotra, väggarna har ögon! Nej, jag menar öron.
TS: Vem skulle lägga näsan i blöt? Ja, spionera på oss alltså?
TP: Jag vet inte, men en kollega till mig kunde läsa sina egna ord i fanfiction dagen efteråt.
TS: Vad läskigt! Men något sådant skulle väl inte kunna hända oss?
TP: Man vet aldrig. Och att vi ska du-vet-vad med du-vet-vem får absolut inte komma ut före du-vet-när.
TS: Jag vet, det var ju därför jag stängde min du-vet-vad!

Toves Mamma (TM): Hallå i stugan!
TP: Dead swan walking! Dead swan walking!
TM: Jag spelar inte den döende svanen den här gången.
TS: Nej, du gör bara koreografin.
TM: Just det! Och jag har kommit på lite nyskapande idéer.
TP: Manliga svanar i balettkjolar?
TM: That’s been done. Nej, jag tänkte mig att svanarna kommer marscherande nerför en trappa och viftar med amerikanska flaggor.
TS: Toppen mamma, det blir kanon!
TM: Ja, vi ska ha en kanon som skjuter konfetti mot publiken också.
TP: Det skulle Dostojevskij säkert ha gillat. Han som skrev Svansjön alltså.
TM: Det är alltid lika roligt med bildade människor. Vad blir det till middag?
TP: Stekt svan!

TS: Ha ha, nej det blir en trerätters som jag har komponerat själv. För att fira din kommande premiär, mamma.
TM: That’s my girl! Hur ser menyn ut?
TS: Först börjar vi med en riktigt krämig toast. Sedan bahmi goreng, ja stekta, kryddstarka nudlar alltså.
TP: Beställ aldrig extra stark bahmi goreng på indonesisk restaurang!
TS: Jag vet. Ja… och sedan jordgubbar med marängswiss till efterrätt.
TM: Det ska bli gott. Men vi måste vänta tills dina systrar kommer hem från dansen.
TP: Dansen? (sjunger) Det var dans bort i vägen i lördags kväll och Claes af Geijerstam han spela och var snäll… (talar) Har jag förresten berättat om när vi och Clabbe spelade i Blomstermåla Folkets Park?
TM: Du menar den gången när ”örgeln” exploderade?
TS: Lågt räknat bara 372 gånger.

Berättaren (B): Samtidigt någonstans i Sverige:

Claes af Geijerstam (CAG): Hörde du Mini-Clabbe? Det är säkert precis som vi trodde, nu ska dom träffa du-vet-vem!
Mini-Clabbe: (MC): Lysande Clabbe, lysande!
CAG: Haha ha ha ha ha ha!
MC: Ha ha haha ha ha ha ha!

Ja, ungefär så skulle det låta om jag skrev fanfiction om Tove Styrke. Så det är kanske tur att jag inte gör det.

Till senaste inlägget

13 mars 2010 Posted by | Tove Styrke | , , | 17 kommentarer